Samhälle och näringsliv står i ett paradigmskifte. Vilket ledarskap vi väljer kommer att forma vår omvärld för nästa generation.
När ett gammalt decennium läggs till handlingarna och ett nytt tar vid ger det oss tillfälle att stanna upp och ta oss tiden för reflektion och eftertanke. Hur kommer ledarskapet förändras och vilken riktning tar världen, våra arbetsorganisationer och vi människor på 20-talet?
I västvärldens demokratier attraheras allt fler väljare av auktoritära ledare som med enkla sanningar förklarar en komplex omvärld. Vi anser oss inte längre ha tid att hålla mer än en sak i huvudet och vill snabbt kunna bestämma oss för vad som är bra eller dåligt, att vara för eller emot. En globaliserad värld har väckt frågor om gemenskap och hemvist där de yttersta exemplen har visat sig genom hot om handelskrig och att enskilda länder avslutar internationella samarbeten. Utgångspunkten för dessa idéer är att stärka det inre viet genom att stänga dörrarna mot omvärlden.
Inom näringsliv och myndigheter finns signaler på att det auktoritära ledarskapet omprövas när krav från föränderlig omvärld samt snabbrörliga kunder och medborgare gör att allt fler medarbetare har svårt att se meningen i sitt arbetsliv. Organisationsförändringar där syftet inte framgår och otydliga målformuleringar får människor att tappa sugen, bara 14 % av de som varje dag går till jobbet är engagerade, resten är likgiltiga eller till och med direkt fientliga till sin arbetsgivare, enligt Gallup. Ledningar kan inte längre sitta i styrhytten och förhålla sig till sina organisationer som att de är atlantångare vars rutt i detalj måste planeras genom nästa affärsplaneår. Vi ser exempel på ledningar som istället tar rollen som lotsar som pekar ut huvudinriktningen, tar bort hinder och ger stöd på vägen till målet med förvissningen om att medarbetarna bäst vet hur man hanterar höga vågor och lömska grynnor.
Organisationsforskningen pekar på medarbetares motivation som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn. Motivationen fås av ledare som är tydliga i att formulera organisationens verksamhetsidé och mål. Ledare som arbetar transparent och medarbetardrivet utifrån intressenternas behov. Detta bekräftas av den statligt tillsatta Tillitsdelegationen som i sitt betänkande visade exempel på hur statliga myndigheter som arbetat med tillitsbaserad ledning och styrning kortat sina handläggningstider, givit medarbetare större handlingsutrymme och mer motivation samt utvecklat och förbättrat servicen utifrån medborgarnas efterfrågan.
Den naturliga frågan blir då om morgondagens transparenta och tillitsbaserade organisationer får plats i slutna och auktoritära samhällen? Givetvis inte. Framtidens organisationer måste verka i samhällen som är öppna, där beslutsfattande är förutsägbart och sker i öppna demokratiska processer. Inte minst för att frihandel och människors rörlighet är en förutsättning för utveckling.
Det svenska näringslivets mångåriga framgångar beror på ett nära samarbete med samhället, ett ekosystem som byggt industriframgångar. Det har handlat om allt från samverkan med lokalsamhället till nationella satsningar på allt från infrastruktur till en välutbildad arbetskraft. Vi har tillsammans byggt en samarbetskultur som resulterat i makalösa internationella framgångar för ett litet, mörkt land långt uppe i norr. Vi har byggt en framgångsrik samarbets- och samverkanskultur i organisationer och samhälle som i sin tur byggt mellanmänskliga och institutionella förtroenden.
En viktig utgångspunkt för att möta kommande utmaningar är att ta det bästa av historiska framgångar och lägga till ledarskap som omfamnar framtiden. Vi behöver ha en gemensam ansats kring hur vi ska organisera oss och vilket ledarskap vi ska praktisera. Ett ledarskap som omprövar gamla sanningar om kontroll och styrning, som vågar vara tydlig med riktning, mål och förväntningar. Ett ledarskap som ser människan som organisationsbyggets allra viktigaste beståndsdel och skapar förutsättningar för att hennes kraft och kreativitet släpps fri. Det bygger en kultur av mod och öppenhet. Då kommer fler att bidra till såväl samhälls- som organisationsutveckling och hållbara ekonomiska framgångar. Då har vi en möjlighet att gå igenom krisen klokare och starkare.